Regeringen går vidare med förändringar i 3:12-reglerna – detta innebär förslaget

Regeringen går vidare med förändringar i 3:12-reglerna Regeringen föreslår att de nya 3:12-reglerna ska börja gälla från 1 januari 2026 . • Nytt gemensamt grundbelopp: 4 inkomstbasbelopp (322 400 kr år 2025). • Lönebaserat utrymme kvarstår men minskas med ett löneavdrag på 8 IBB per delägare. • Krav på eget löneuttag och 4%-spärren tas bort. • Uppräkning av sparat utdelningsutrymme slopas. • Karenstid kortas från 5 till 4 år. Exempel: Bolag med mycket löner får lite mindre utdelningsutrymme än idag, medan småbolag utan anställda får ett högre och mer förutsägbart grundbelopp. Detta innebär de nya 3:12-reglerna Regeringen har nu publicerat sin lagrådsremiss med slutligt förslag på förändringar i de så kallade 3:12-reglerna . I stora drag följer förslaget den tidigare utredningens linje, men med vissa justeringar och förenklingar. Jag (Niclas) har följt frågan länge eftersom 3:12 har stor påverkan på hur ägare i fåmansbolag kan planera utdelningar och kapitalvinster. Här är min sammanfattning av vad som föreslås och ett konkret exempel som gör skillnaderna lätta att förstå. Bakgrund En översyn av 3:12-reglerna tillsattes 2022. Efter flera tilläggsdirektiv presenterades utredningens slutliga förslag i juni 2024 och skickades på remiss. Processen har dragit ut på tiden, bland annat i väntan på förslag kopplade till carried interest som kom i början av 2025. De viktigaste delarna i lagrådsremissen Nytt gemensamt grundbelopp Dagens två modeller (förenklingsregeln och huvudregeln) ersätts av en gemensam regel. Ett grundbelopp på fyra inkomstbasbelopp fördelas på företagets andelar. Med 2025 års IBB (80 600 kr) motsvarar detta 322 400 kr . Lönebaserat utrymme med avdrag Utöver grundbeloppet får delägaren räkna 50 % av utbetalda bruttolöner i bolag och dotterbolag. Ett nytt löneavdrag införs: 8 IBB per delägare (med IBB=80 600 kr motsvarar avdraget 644 800 kr ). Kraven på eget löneuttag och den tidigare 4 %-spärren slopas. Begränsningen kvarstår att löneutrymmet högst får vara 50× den egna lönen . Omkostnadsbelopp och sparat utrymme Det går fortfarande att räkna in del av omkostnadsbeloppet. Uppräkning (statslåneräntan + 9 p.e.) görs bara på omkostnadsbelopp över 100 000 kr. Uppräkning av sparat utdelningsutrymme tas bort (kompenseras av högre grundbelopp). Karenstid och kontrolluppgifter Karenstiden kortas från 5 till 4 år. I stället för att bolaget lämnar kontrolluppgifter ska delägaren redovisa uppgifterna i sin deklaration . När börjar reglerna gälla? Förslaget är att reglerna ska gälla från 1 januari 2026 , efter Lagrådets yttrande och riksdagens beslut. Konkreta exempel: två bolag med samma vinst – olika löner Nedan jämför jag två aktiebolag med samma resultat men olika löneupplägg för att visa skillnaden mellan nuvarande regler och de föreslagna nya. Siffrorna är förenklade för att vara lättbegripliga. Utgångspunkter Omsättning: 10 000 000 kr Vinst före bolagsskatt: 3 000 000 kr Bolagsskatt: 20,6 %